Varje månad kommer en ny rubrik om något som ska hjälpa mot trötthet. Många bygger på små studier, så det är inte alltid lätt att veta vad man faktiskt ska ta med sig.
Här är tre nya studier – och vad de faktiskt kan och inte kan säga.
D-vitamin – om du har låga nivåer
En studie från 2026 följde 91 personer som utvecklat ME/CFS efter covid eller vaccination och som alla hade låga D-vitaminnivåer.
Hälften fick D-vitamintillskott tillsammans med råd om kost, solljus och aktivitet. Den andra gruppen fick bara D-vitamin.
Efter 12 veckor hade den första gruppen i genomsnitt 6,7 färre symtom, jämfört med 1,2 i den andra gruppen. Sexton personer uppfyllde inte längre kriterierna för ME/CFS, jämfört med en person i den andra gruppen.
Men det finns två saker att tänka på.
Deltagarna visste vilken behandling de fick, vilket kan påverka resultatet. Och gruppen som förbättrades fick flera olika råd och förändringar, så vi kan inte säga att det var D-vitaminet i sig som gjorde skillnaden.
Det studien däremot stödjer är ganska enkelt: **om du har lågt D-vitamin är det värt att veta och åtgärda.**
Tarmbakterier och trötthet
I en annan studie från 2026 fick 48 personer med långvariga symtom efter covid och tydlig trötthet antingen ett probiotikatillskott med flera bakteriestammar eller placebo under fyra veckor.
Tröttheten minskade med 24 procent i probiotikagruppen, jämfört med 6 procent i placebogruppen. Mer än dubbelt så många räknades också som personer som svarat på behandlingen.
Man såg dessutom förändringar i tarmbakterierna.
Det är fortfarande en liten och kort studie, så vi behöver mer forskning innan man kan dra stora slutsatser.
Men det är intressant att en ny internationell riktlinje för long covid också tar upp probiotika med flera bakteriestammar bland de behandlingar som det finns visst stöd för.
Och en studie där det inte fungerade
Det är minst lika viktigt att titta på studier som inte visar någon effekt.
I en studie med 346 personer med long covid testades kolkicin, ett etablerat antiinflammatoriskt läkemedel, under 26 veckor.
Efter ett år såg forskarna ingen skillnad mellan grupperna när det gällde gångsträcka, trötthet, livskvalitet eller inflammationsmarkörer.
Det är så forskning fungerar. En lovande idé kan låta väldigt bra i teorin och ändå inte ge någon effekt när den testas ordentligt.
Det är också därför jag tycker att man ska vara försiktig med att agera på en enda positiv studie.
Så vad gör man med den här informationen?
Börja med att ta reda på hur dina egna nivåer ser ut, i stället för att gissa.
Om du funderar på D-vitamin, probiotika eller något annat tillskott – diskutera det med din läkare eller behandlare, särskilt om du tar andra läkemedel.
Och om du provar något nytt, försök att göra det som ett litet test. Ha ett tydligt mål, följ hur du mår och bestäm i förväg när du ska utvärdera om det faktiskt gjorde någon skillnad.
**En lovande studie är en anledning att vara nyfiken. Inte en anledning att anta att något fungerar.**
Källor: Kodama et al. *Vitamin D in ME/CFS after COVID-19 or vaccination.* Nutrients, 2026. [PubMed](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41683343) — Amoroso et al. *VSL#3 supplementation improves fatigue in long COVID.* British Journal of Biomedical Science, 2026. [PubMed](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42577968) — Bassi et al. *Effectiveness of colchicine for the treatment of long COVID.* JAMA Internal Medicine, 2025. [PubMed](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41114999)
Innehållet är allmän information och ersätter inte vård. Kontakta din läkare om du har frågor om din egen hälsa.